Belgian Symbolist Engraver, 1833-1898 was a Belgian artist, and printmaker in etching and aquatint. Rops was born in Namur in 1833, and was educated at the University of Brussels. Rops's forte was drawing more than painting in oils; he first won fame as a caricaturist. He met Charles Baudelaire towards the end of Baudelaire's life in 1864, and Baudelaire left an impression upon him that lasted until the end of his days. Rops created the frontispiece for Baudelaire's Les Épaves, a selection of poems from Les Fleurs du mal that had been censored in France, and which therefore were published in Belgium. Rops's association with Baudelaire and with the art he represented won his work the admiration of many other writers, including Theophile Gautier, Alfred de Musset, St phane Mallarm, Jules Barbey d'Aurevilly, and Josephin Peladan. He was closely associated with the literary movement of Symbolism and Decadence. Like the works of the authors whose poetry he illustrated, his work tends to mingle sex, death, and Satanic images.  Related Paintings of Felicien Rops :. | La tentation de Saint Antoine | Frontispice des Diaboliques de Jules Barbey d'Aurevilly | Human Pardon. The Hundert Unprententious Sketches to Cher Honest Pople | The Beach (nn02) | La Buveuse d'absinthe, Craie noire, aquarelle et gouache |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
George Robert Lewis
English, 1782-1871
Charles Harold Davis
1856-1933 He was born at Amesbury, Massachusetts. A pupil of the schools of the Boston Museum of Fine Arts, he was sent to Paris in 1880. Having studied at the Acad??mie Julian under Jules Joseph Lefebvre and Gustave Boulanger, he went to Barbizon and painted much in the forest of Fontainebleau under the traditions of the men of thirty. In 1890, Davis returned to the U.S., settling in Mystic, Connecticut. He shifted to Impressionism in his style, and took up the cloudscapes for which he became best-known. He eventually became a leading figure in the art colony that had developed in Mystic, and founded the Mystic Art Association in 1913. He became a full member of the National Academy of Design in 1906, and received many awards, including a silver medal at the Paris Exhibition of 1889. He is represented by important works in the Metropolitan Museum of Art, New York; the Corcoran Gallery of Art, Washington; the Pennsylvania Academy, Philadelphia, and the Boston Museum of Fine Arts.